Greklands ekonomiska kris har ställt eurosamarbetet inför svåra prövningar

Funderar över frukostmötet i veckan där två experter - Sandro Scocco, Wisco Analys och riksdagskollegan Anne-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi - diskuterade frågor som:

- Kan en monetär union fungera utan en mera samordnad finanspolitik?

- Förebådar Grekland en kris för hela eurosamarbetet eller har eurozonen stärkts efter överenskommelsen den 25 mars?

- Vad händer härnäst i Irland, Italien, Portugal och Spanien?

Riksdagskollegan Pålsson - känd EMU motståndare - hävdade att eurosamarbetet är dömt att misslyckas och att Grekland inte borde ha beviljats inträde då landet inte mötte konvergenskraven.

Som varm anhängare av Europatanken är jag en stark förespårkare av valutasamarbetet. Riksdagskollegan Pålsson tar sin utgångspunkt i nationalekonomin. För mig är valutasamarbetet i första hand en politisk fråga. En valuta på en gemensam marknad. Att Greklands ekonomi är konkursmässig är inte enligt mitt menande eurons fel, utan beror på misskötta statsfinanser, generösa socialförsäkringsförmånerna som ex. gratis medicin och en urusel skattemoral bland rik som fattig.

I en slutsats kunde vi dock enas: Bästa sättet att hjälpa Grekland - utöver nödlånen från EU & IMF - är att konsumera i landet. Så semestra i Grekland i år!

Greklands bedrövliga ekonomi

Den politiska rapporteringen från Grekland och den ekonomiska situation gör mig beklämd. Kommissionen och Grekland lär vara överens om spelreglerna framöver. Det kommer att bli tufft - några bidrag får det inte bli tal om.

I valet i höstas gick den dåvarande premiärminister Karamanlis/Nea Demokratia till val på svångremspolitik medan Papandreou/Pasok lovade vitt och brett: höjda löner till stadsanställda, höjda pensioner m.m. Under den förra mandatperioden när Papandreou var i opposition, obstruerade han mot regeringens politik genom att uppvigla bönder & fackföreningar varje gång Karamanlis försökte genomföra ngt vettig reform … Nu får Giorgios Papandreou smaka på sin egen medicin...